The learning pit

Lärandegropen är ett uttryck som vuxit fram ur en modell från Butler & Edwards på 1990-talet. De menar att man i början av ett lärande presterar sämre men att man sedan genom sin utmaning faller in i en så kallad lärandegrop tills man förbättrat sina kunskaper, färdigheter och inställning till något. Så den handlar alltså om att förstå att lärande är svårt ibland och att det ska tillåtas att vara det också. Vi kan inte tro att vi ska halka runt på ett bananskal och fånga upp kunskap i bara farten. Det är reflektion som gräver gropen. Men då måste vi prata med eleverna hur det är att lära och att hamna i den gropen. Enligt Nottingham är det nödvändigt att skapa en sådan grop för att skapa verklig förståelse för ämnet och de begreppen man behandlar. När eleverna lär sig reflektera och får ordning på begreppen stärks också deras självkänsla och de lär sig lära. För att lära sig krävs det ansträngning, och hjärnan behöver tränas i reflektion. Så något som är väldigt viktigt för oss som blivande lärare är att lägga ner mer tid på att undervisa eleverna i hur de reflekterar och tänker. Och just detta med reflektion kan vi hitta stöd i de Nationella Proven, där frågor som att resonera, förklara, jämföra får mer poäng än de själva faktafrågorna. Hur kan man gå till väga som lärare för att få eleverna att förbättra sig i just reflektion? Har ni några tips? Vad tycker ni om Nottinghams tänk om gropen? Måste man ner i gropen för att skapa verklig förståelse för något ämne eller begrepp?


Referenser: Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Labels limit learning: James Nottingham

Jag låter filmen tala för sig själv.

Den skapar tankar som man kan med sig in i sitt framtida möte med olika elever.

James Nottingham talar om att vi sätter "etiketter på eleverna". Dessa etiketter är i vägen, bra som dåliga. De skapar/ger eleverna en stämpel som de själva vet om.

Hur får inte dessa etiketter att kännas för eleven, att man är stökig, inte förstår osv. 

Vi lärare behöver verkligen tänka på hur vi uttrycker oss till eleverna, eller?

Han pratar även om alla dessa resultat. De säger inget.

Vi talar inte så mycket om vägen dit, men det är den som är viktig, enligt Nottingham.

Eftersom alla äger olika kunskaper kan man inte mäta alla på samma sätt. Olika skalor för olika barn. Han menar att det är det som eleverna skall fokusera på, att se sin egen utveckling.

Förförståelse är även något som Nottingham tycker är bra. Det ger eleverna tid att förbereda sig inför kommande lektion. Något som många eleverna behöver. Då är de redo och kan fokusera på sina framsteg. 

Som sagt, filmen skapar tankar hos en om hur man kan bemöta olika elever i framtiden men även ett annat sätt att se på kunskapen hos eleverna och deras väg till att bli bättre och utvecklas efter sin egen förmåga.

Eller vad säger ni?

Om en lärare ramlar i skogen...

Vi har alla haft den där läraren som kom in och började snickesnacka lite om något helt annat än rullstensåsar, periodiska systemet, liggande stolen eller vad det nu var vi egentligen skulle jobba med på just den lektionen. Det blev diskussion om något allmänmänskligt som rättvisa, kärlek eller någon aktuell politisk händelse och vi argumenterade med läraren och sinsemellan. Där satt man och tänkte: "Åh, det här är härligt. Hoppas inte lektionen börjar snart."

James Nottingham (2013) berättar i sin bok om "P4C - Philosophy for children" och hur man kan och bör använda filosofi i det dagliga arbetet inom skolan. Jag själv tänkte att det är en lockande tanke och jag blev inspirerad till att få hålla sådana lektioner i mitt framtida yrke som lärare.

Men är det möjligt att få in det i läroplanen? Kanske skulle förslaget stöta på patrull från politiker och lärarkollegor och avfärdas som "flum" och att att resultaten är omätbara. Eller är de det?

Dr. Sara Goering, som talar i klippet nedan, menar att elever som har övats i filosofiskt tänkande gör bättre ifrån sig på proven. Tankeexperiment och argumentation leder till ett mer utvecklat språk och ett förbättrat kritiskt tänkande.

Inspirerande?

Källa: Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.