Lärandegropen är ett uttryck som vuxit fram ur en modell från Butler & Edwards på 1990-talet. De menar att man i början av ett lärande presterar sämre men att man sedan genom sin utmaning faller in i en så kallad lärandegrop tills man förbättrat sina kunskaper, färdigheter och inställning till något. Så den handlar alltså om att förstå att lärande är svårt ibland och att det ska tillåtas att vara det också.
Vi kan inte tro att vi ska halka runt på ett bananskal och fånga upp kunskap i bara farten. Det är reflektion som gräver gropen. Men då måste vi prata med eleverna hur det är att lära och att hamna i den gropen.
Enligt Nottingham är det nödvändigt att skapa en sådan grop för att skapa verklig förståelse för ämnet och de begreppen man behandlar. När eleverna lär sig reflektera och får ordning på begreppen stärks också deras självkänsla och de lär sig lära. För att lära sig krävs det ansträngning, och hjärnan behöver tränas i reflektion.
Så något som är väldigt viktigt för oss som blivande lärare är att lägga ner mer tid på att undervisa eleverna i hur de reflekterar och tänker. Och just detta med reflektion kan vi hitta stöd i de Nationella Proven, där frågor som att resonera, förklara, jämföra får mer poäng än de själva faktafrågorna.
Hur kan man gå till väga som lärare för att få eleverna att förbättra sig i just reflektion? Har ni några tips? Vad tycker ni om Nottinghams tänk om gropen? Måste man ner i gropen för att skapa verklig förståelse för något ämne eller begrepp?
Referenser:
Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Jag tycker att det stämmer som han säger! När man låter kunskapen sjunka in så känns det som om det "sätter" sig bättre, iaf känns det så... Om man vill att eleverna ska reflektera mer så måste man ge dem chansen att hinna med att reflektera och kanske i början guida dem hur de ska reflektera.
SvaraRaderaBra skrivit!
SvaraRaderaJag håller med dig i det du skriver, jag tror det är viktigt för barnen att få reflektera över vad de precis gjort. Jag tror att man som framtida lärare ska försöka efter att eleverna lärt sig något nytt, ta några minuter och diskutera kring det ihop med dem om vad de precis gjort. Senare får de förhoppningsvis in det i sitt tänk att de blir lättare för dem att reflektera själva. Så jag tror det är viktigt med att falla ner i gropen som Nottingham skriver om.
Som du skriver ger behöver vi lära eleverna att bli bra på att reflektera och inte bara lära oss de "förväntade svaren". Barn reflekterar ständigt utan att de är medvetna om det själva. Kanske sitter någon pojke och reflekterar över varför Å, Ä, Ö (bokstäverna med prickar) kommer sist i alfabetet eller en flicka reflekterar över att bergstopparna i en kartbok har en annan färg.
SvaraRaderaAtt öva sig på att reflektera handlar om att man själv lär känna vad man sätt och hur man tänkt.
Klassen behöver ha en inlärningsmiljö där man ska känna att man vågar säga vad man tycker och hur man tänker utan att bli utskrattad. Läraren kan ställa öppna frågor som; hur tänkte du? Låta barnen prova egna vägar utan att alltför ivrigt leda dem till rätt svar. Man kan ha små grupper där man kan jämför, förklara, resonera olika begrepp och påståenden. Positiv uppmuntran är också ett av ledorden tror jag.